Tiden som bara rinner iväg

Fick ett mysigt samtal från K igår som fick mig att inse att tiden går så otroligt fort! Vi kom fram till att vi inte setts på över ett år. Det är helt otroligt att dagarna bara försvinner,saken är den att det egentligen inte är så långt mellan stockholm och örebro. Men trots det så känns det som en oöndlighet när man inte setts på så länge! Och det ni,det tycker jag är synd.
Förr om året satt vi som klister,och även fast man inte ses ofta eller pratar jämt så vet jag att jag har en otroligt fin vän där borta i storstaden.


Sommaren jag fyllde 17 och precis fått en kamera! Vilka tider det var..


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0